Tänkte berätta lite om förra veckans ridlektion -den var inte riktigt som vanligt-, det jag kommer ihåg vill säga...
Linda var sjuk så vi fick Maria, ny i Stackebo. Hon satte ganska stor press i början på oss ändå tycker jag, såg till att alla verkligen travade på och fick fram hästarna. Ibland kan jag tycka att Linda glömmer att säga till, även om hon är jätteduktig. Sedan skulle vi hoppa lite gymnastik-hoppning.
Vi började lugnt med två små hinder/bommar på kortsidorna, satte sedan upp ett i mitten och hoppade i serpentiner ungefär. Senjora, som jag red, var seg och lyssnade inte riktigt på mina hjälper, och själv sade jag nog inte till tillräckligt mycket.
Sista rundan fick Jag åtminstone energi, bestämde mig för att hon skulle fram och då funkade det! Hon saktade bara av en gång och då fick jag fram henne i galopp nästan direkt igen. Det kändes skönt.
Dom andra i min ridgrupp klagade på att vi hoppade så lågt, jag var nog den enda som förstod att det var gymnastikhoppning- då är inte höjden viktig. Hon sa att "nej, vi höjer inte, ni har inte riktigt kontroll än" och det gillades inte. Även där var jag nog den enda som förstod! T.ex, Alva var seg och då skulle höja inte vara någon bra idé.
Men nu vill jag ha tillbaka våran Linda... ;)
//Annie
Världens sötaste hund i sin valppäls för länge sedan, hur kan man vara så söt!? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar